Lars logotype



Lars' hundsida


  

Mina strån till stacken

 

Utan att egentligen känna till konsekvenserna tackade jag ja till att ta hand om en ledarhund 1981. Som relativt nysynskadad finns det gott om människor runt en som tycker åt en och ibland är det svårt att värja sig. Men i mitt fall blev hunden en lyckad ingrediens i mitt nya liv.

 

Fotografi från 1996: Lars och Obina, med den vita käppen i munnen.

 

 

 

Strån till stacken

Som de flesta ledarhundsförare har jag engagerat mig i att informera om ledarhunden. I mitt fall har jag mött människor på de skånska brukshundsklubbarna, många skolor och diverse tillställningar där hundar varit dragplåster. Framför allt har jag under alla år mött skåningen på Trelleborgs och Malmös gator.

Under alla år, fram till nyligen har jag varit aktiv i de svenska ledarhundsförarnas egen förening, Föreningen Sveriges Ledarhundsförare - SLHF. Under några år var jag också kontaktman för det skånska distriktet. Då tog jag fram underlaget till föreningens nuvarande logotyp och ett medlemsbevis att stoppa i plånboken. Medlemsbeviset har uppdaterats under åren och i dag finns ett mer officiellt tjänstekort för ledarhunden. Det innehåller bl.a. livsmedelsverkets medgivande för den synskadade föraren att få ta med sig tjänstehunden in i restauranger och livsmedelsbutiker. I bägge fallen har näringsidkaren rätt att neka tillträde av personliga skäl.

Broschyrens fram- och baksida.
Under den här tiden författade jag också en broschyrtext. På delvis okända vägar hamnade den på Synskadades Riksförbund och gavs ut i stor upplaga i deras regi och namn. Broschyren kom att kallas ”Ledarhunden - ett levande hjälpmedel”, men alla som känner mig vet att jag aldrig kopplar samman ordet hjälpmedel med den levande individen hunden. Idag finns andra broschyrer att tillgå från SLHF, SRF och Iris Hundskolan AB.

 

När den statliga hundskolan i Sollefteå fyllde 50 år, var jag en av fyra utvalda ledarhundsförare som fick förtroendet att visa hur ledarhunden arbetar tillsammans med sin synskadade förare.

1997 gavs boken "Caddy - kompisen!" ut på dåvarande Hundskolan i Sollefteå AB och deras kortlivade förlag. Den var då den enda svenska boken om ledarhunden i Sverige och idag är det fortfarande den enda! Läs gärna mer om boken på sidanOm boken Caddy - kompisen!

När förra seklet tog slut höll jag på att mixtra med ledarhundsbågen för att få en bättre ergonomi och lugnare arbetsställning. Det slutade med ett projekt som jag kallade Ergo.S.Bågen. Läs gärna om det på sidan,
projektet Ergo.S.Bågen

20-hundratalet har börjat turbulent för den svenska ledarhundsvärlden med diskussioner om upphandlingssätt och avelsfrågor. Tyvärr har frågan om hur den allra viktigaste pusselbiten, nämligen fodervärdstiden ska hanteras fallit bort. Mina tankar har kretsat mycket kring den och därför initierade jag ett fodervärdsprojekt som tyvärr aldrig fick testas. Men tankarna finns kvar och du kan läsa om dem på sidan,
projektet Aktiv fodervärd